Vad är öppna data och varför är det viktigt. Vilka möjligheter finns med öppna data på arbetsmarknadsområdet?

Öppna data är information som är fritt tillgänglig för alla att använda, dela och vidareutveckla utan restriktioner. Det är viktigt eftersom det främjar transparens, innovation och effektivitet inom både offentliga och privata sektorer.

Öppna data kan bidra till kostnadsbesparingar genom att minska behovet av duplicerad datainsamling och administration. När data är fritt tillgängligt kan flera aktörer använda samma källor till data och information istället för att samla in egna. Detta minskar kostnader för både myndigheter och företag. Dessutom kan smartare datainsamling genom öppna data och analys av öppna data hjälpa till att identifiera ineffektiviteter och förbättra beslutsfattande. Det här frigör medel som kan användas till andra prioriteringar, som förbättrade tjänster eller innovation.

Transparens och ansvar: Genom att dela data öppet kan medborgare bättre granska hur offentliga resurser används och hur beslut fattas.
Effektivitet: Tillgång till öppna data gör det lättare att identifiera problem, förbättra tjänster och minska dubbelarbete.
Medborgardelaktighet: Öppna data gör det möjligt för invånare och företag att utveckla nya lösningar och tjänster baserade på offentliga resurser.
Innovation: Företag och forskare kan använda öppna data för att utveckla nya produkter och tjänster som gynnar samhället.

Hur kan AI användas för att skapa lösningar och tjänster på arbetsmarknadsområdet?

AI kan förbättra arbetsmarknaden genom:

Automatiserad rekrytering: Snabbare matchning av kandidater och jobb.
Kompetensutveckling: Personliga utbildningsrekommendationer och kompetenskartläggning.
Prognoser: Förutsäga arbetsmarknadstrender och behov.
Automatisering av HR-uppgifter: Hantera scheman, löner och prestationer.
Stöd för distansarbete: AI-verktyg som övervakar produktivitet.
Inkludering: Motverka bias i rekryteringsprocesser.
Beslutsstöd: Simulera policyers effekter och riskanalyser.
Efterlevnad: Säkerställa att arbetsmiljöregler följs.

Men för detta behövs mer strukturerade öppna data tillgängliga enligt öppna informationsmodeller!

Vilka öppna data finns tillgängliga idag och vilka data som saknas?

På dataportal.se finns många typer av öppna data tillgängliga från olika sektorer, t.ex. från arbetsrelaterad, men det saknas en hel del som kan hjälpa till i arbetsmarknaden. Dessa inkluderar bland annat:

Miljödata: Data om luftkvalitet, klimat och vattenkvalitet.
Ekonomi och finans: Information om statliga utgifter, skatter och finansmarknader.
Hälsa och sjukvård: Data om folkhälsa, sjukhusstatistik och vårdresurser.
Befolkning och samhälle: Statistik om befolkning, sysselsättning och utbildning.
Transport och infrastruktur: Information om vägtrafik, kollektivtrafik och infrastrukturprojekt.
Turism: Det saknas en tydlig kategori för turism, men VisitSweden även om vissa relaterade data kan hittas under andra kategorier.

Saknade datamängder:

Arbetsmarknad: Saknas data om arbetsmarknaden, t.ex. snitt i arbetstid, arbetsförmåner, alla löner

Vissa sektorsspecifika data: Exempelvis mer detaljerad lokal data från mindre kommuner eller specifika områden som kultur kan vara begränsade.

Sammanfattningsvis är Sveriges dataportal en rik källa för öppna data, men vissa områden kan vara underrepresenterade beroende på sektorn.

Vilka hinder det finns idag och vad som hade behövt hända för att göra datan ännu enklare att jobba med / annan typ av data som borde göras öppen som inte finns att tillgå idag.

Vad finns det för hinder för öppna data idag?

Brist på standardisering: Många datamängder publiceras i olika format och strukturer, vilket gör det svårt att kombinera och använda dem effektivt. Avsaknaden av gemensamma informationsmodeller och standarder för metadata skapar hinder för integration och vidareutnyttjande av data.
Begränsad datakvalitet och tillgänglighet: Öppna data kan vara ofullständiga, föråldrade eller dåligt dokumenterade, vilket minskar deras användbarhet. Datans format (t.ex. PDF i stället för maskinläsbara format som CSV eller JSON) kan också vara ett problem.
Rättsliga och sekretessmässiga hinder: Viss data kan inte delas på grund av integritets- och säkerhetsproblem, särskilt när det gäller personuppgifter eller kommersiellt känslig information. Detta gör att vissa värdefulla datamängder inte kan göras tillgängliga.
Brist på incitament: Många organisationer saknar incitament att publicera sin data öppet, särskilt om de inte ser direkt nytta eller om de möter interna motstånd från IT-avdelningar eller ledning.
Tekniska och organisatoriska hinder: Många offentliga organisationer saknar resurser, teknik eller kompetens för att på ett effektivt sätt publicera och underhålla öppna data. Dataportaler kan vara svåra att navigera, och verktygen för att söka och använda data är inte alltid intuitiva. Tyvärr är många datamängder inlåsta och historiken kopplad till ett område, antingen organisationens kultur och ovilja eller ett föråldrat eller proprietärt system kan ibland förhindra datapubliceringen.

Vilka åtgärder behöver ske för att göra data enklare att använda

Utvecklar och införa gemensamma öppna informationsmodeller: Öppna och gemensamma informationsmodeller tillgängliga som öppen källkod skulle underlätta struktureringen och standardiseringen av data, vilket gör det enklare att kombinera olika datakällor. Detta skulle underlätta dataintegration och förbättra användbarheten inom olika sektorer.
Bättre datakvalitet och dokumentation: För att förbättra användbarheten skulle datamängder behöva publiceras med högre kvalitet och mer utförlig metadata. Regelbundna uppdateringar, bättre dokumentation och maskinläsbara format skulle göra data mer tillgängliga och användbara.
Öppna fler datatyper: Data från områden som privat sektor, infrastruktur, turism och kultur är idag begränsade och borde öppnas upp i större utsträckning. Data från privata företag och fler lokala datamängder från kommuner skulle kunna skapa större värde för samhället.
Stärka incitamenten: Att införa tydliga fördelar, t.ex. genom att visa på ekonomiska eller samhälleliga vinster, kan uppmuntra fler organisationer att öppna upp sin data. Samarbete mellan offentlig och privat sektor kan också stimulera innovation med öppna data.
Utveckling av tekniska verktyg: Bättre verktyg och API:er som gör det enklare att söka, filtrera och bearbeta data kan bidra till att fler använder den. Detta skulle underlätta för utvecklare, forskare och entreprenörer att bygga nya tjänster baserade på öppna data.

Vem kan och bör driva på utvecklingen av öppna data?

Utvecklingen av öppna data kräver samverkan mellan flera aktörer, både från politiken och från offentliga myndigheter. Här är några viktiga aktörer som kan och bör driva på utvecklingen:

Politiskt ledarskap

Regeringen: Regeringen har en central roll genom att sätta nationella mål och strategier för digitalisering och öppna data. Genom regleringsbrev kan de styra myndigheters arbete med att tillgängliggöra data. Det handlar ofta om att främja transparens, innovation och effektivisering inom offentlig sektor. Exempelvis kan specifika direktiv om att öppna upp viss data ges till myndigheter i regleringsbreven, vilket är ett kraftfullt styrmedel.
Departement: Olika departement (som Näringsdepartementet och Finansdepartementet) kan ha ansvar för områden som rör digitalisering och innovation. De kan stödja initiativ genom att främja policyer och investeringar i infrastruktur för öppna data.
Regionstyren: Kan fatta beslut om öppna data, interna data och datadelning som prioriterat uppdrag inom region för digitalisering.
Kommunstyrelser: Kan fatta beslut om öppna data, interna data och datadelning som prioriterat uppdrag inom kommunen för digitalisering.

Myndigheter och tjänstemän

Myndigheten för digital förvaltning (Digg): Digg har en ledande roll i att samordna arbetet med digitalisering och öppna data på nationell nivå. De arbetar för att utveckla standarder och vägledningar som ska göra det enklare för andra myndigheter att dela data.
Statistiska centralbyrån (SCB): SCB kan bidra genom att tillgängliggöra statistik på ett sätt som är både öppet och användbart för olika samhällsaktörer.
Sektorsspecifika myndigheter: Varje myndighet som hanterar relevanta datamängder, som Transportstyrelsen, Naturvårdsverket eller Lantmäteriet, har ansvar för att tillgängliggöra sin data. Tjänstemän inom dessa myndigheter, särskilt inom IT- och digitaliseringsavdelningar, har en viktig roll i att praktiskt tillämpa regeringens riktlinjer och utveckla API och tekniska lösningar för att publicera data.
Kommuner och regioner: Lokala och regionala myndigheter har också en stor mängd värdefull data som kan öppnas upp, exempelvis om trafik, bygglov och miljödata. Samarbete mellan kommuner och den nationella nivån är avgörande.

Övriga aktörer

Privat sektor och civilsamhället: Företag och organisationer som har intresse av att använda öppna data kan fungera som pådrivande krafter genom att efterfråga och visa på innovationer som möjliggörs av tillgång till öppna data. Samarbeten med akademiska institutioner kan också öka incitamenten för att öppna data. Organisationer som Swedish JobTech bör efterfråga data och handlingar via t.ex. Handlingar.se för att få till åtgärder från politiken och myndigheter.
Internationella organisationer: EU har satt upp ambitiösa mål för öppna data genom initiativ som European Data Portal, och Sveriges dataportal (dataportal.se) är en del av detta nätverk. Samarbete på EU-nivå kan driva på utvecklingen och ge riktlinjer och resurser.

Vad behöver hända?

Politisk prioritering: Regeringen måste börja prioritera öppna data i nationella strategier och budgetar, och tydligare direktiv via regleringsbrev kan ges till myndigheter för att öka takten.
Standardisering och gemensamma informationsmodeller: Utveckling och implementering av gemensamma standarder för datastrukturer och metadata är avgörande för att göra öppna data mer användbara och integrerbara.
Incitament och utbildning: Offentliga organisationer behöver stöd och incitament för att förstå värdet av att dela data. Det kan också krävas kompetensutveckling för tjänstemän så att de kan hantera publiceringen och underhåll av data.
Rättsliga ramverk: Förbättring av lagar och regler kring datadelning, exempelvis kring sekretess och personuppgifter, kan göra det enklare för myndigheter att öppna upp mer data utan att riskera brott mot integritetslagstiftning.
Sammanfattningsvis är det viktigt med samordning mellan politiken, myndigheter och andra aktörer för att främja öppna data, och tekniska standarder och politiska riktlinjer spelar en nyckelroll i att driva utvecklingen framåt.

Så blir öppna data på arbetsmarknaden mer relevant med AI - och tvärtom